Virre funderar

En berättelse om en ibland glad & ibland ganska gnällig student som tappert försöker göra sitt bästa...

lördag, oktober 14, 2006

Sorgligt

Läser kusin Lindas blogg... gråter. Magnus har lämnat henne och Yazmine och verkar inte ens ha något intresse av att träffa sin 5½ åriga dotter. Inte lätt att förklara...

Linda och Yazmine jag tänker på er hela tiden och vet att ni trots allt kommer orka er igenom...Ni har alltid varandra.

Kramar

tisdag, oktober 10, 2006

Hurra!

Hahaha... inga hål! Underbart! det trodde jag aldrig... Visserligen har jag gnagt sönder 2 gamla lagningar så det blir trots allt att återvända till tandläkaren, men det är ju ingenting:)
I övrigt så gick besöket hur bra som helst och min nya tandläkare verkar vara en reko kille. Har annars en idé om att tandläkare är ett udda släkte, men som sagt han verkade ju normal.

måndag, oktober 09, 2006

Nyklippt med en släng av ångest


Jag älskar att vara nyklippt... Jag är det dessutom väldigt sällan, men idag är trots allt en av de få dagarna. Jag borde alltså vara glad och uppåt nu när mitt yttre förbättrats avsevärt. Men nej! Det finns mörka moln på min himmel... Tandläkaren imorgon:( Jag har inte varit där på minst 3 år... Inte så att jag är rädd, inte alls! Vad jag inte gillar är utfgiften som kommer med det hela. Jag är övertygad om att jag har massor av hål och att det kommer kosta mej en hel förmögenhet. En förmögenhet jag inte har! Gå till tandläkaren oftare tänker ni, så blir inte utgifterna så stora. Det hade troligen även jag sagt... Men det har liksom inte blivit av sen jag flyttade tillbaka från Halmstad. Det var mycket lättare när man var barn och det kom en kallelse varje år och dessutom slapp man ju betala då. Jag tycker att det är förjävligt att tandhälsa har blivit en klassfråga. Så, nya regeringen-Reinfeldt, upp till bevis och genomför den tandvårdsreform som alla lovat så länge. Allt annat finns det ju ett högkostnadsskydd på, vård, läkemedel... men inte tandvård. Är det inte konstigt?
Nåja... så är det. Återkommer med en rapport imorn o berättar hur illa det var.

Nu börjar dessutom den väldigt avlägsna tentan närma sej med stormsteg och det seriösa pluggande borde dra igång, men än så länge känns det lite trögt. Jag har kommit in i nån sorts slow-mood. Allting tar 100 gånger längre tid än vanligt och inget vettigt alls blir gjort. Vad är det för fel på mej? Är det hösten som gör sej påmind?

Igår stängde Liseberg och det blev ett våldsamt och tråkigt slut på säsongen. En kvinna föll ur en av flumeridebåtarna och kanade på mage ner för sista backen... Som om inte det vore nog så blev hon påkörd av ytterligare 2 båtar innan de fick stopp på banan. Jag har inte kunnat sluta tänka på olyckan på hela dagen. Det är något av det värsta jag någonsin hört. Mina tankar finns hos kvinnan och hennes lilla dotter som tvingades se alltihop.