Bowling

En gång i tiden var jag bra på bowling. Eller bra och bra, jag var i alla fall bra mycket bättre än vad jag är nu. Spelet kan alltid gå i vågor, men den här svackan har hängt i lite väl länge för att den skall kunna kallas tillfällig. Jag vet inte vad jag ska göra åt problemet. En enkel lösning vore ju att bara lägga av och säga att nu får det vara bra. Visserligen gillar jag rent allmänt enkla lösningar, men just i det här fallet är det inte riktigt så känns det inte riktigt bra. Jag tror egentligen att alltihop handlar om ren omotivation, något som jag just nu lider av i de allra flesta situationer. Det är den här helt otroligt sega vintern och dess i allmänhet ganska trista innehåll som skapat hela situationen. Vad ska jag göra för att komma till rätta med mitt problem? Jag skall göra allt jag kan för att ta mej själv i kragen och sedan får vädret göra sitt till och hjälpa mej med att ta bort mörkret och snön. Idag har jag varit i Kållered och haft årssamtal med Petra, något som var ganska lätt avklarat över en lunch. Eftersom Petra och jag är mycket goda vänner så var samtalet inget som jag gruvade mej för. Vi klarade av det formella snabbt och sen fanns det en hel massa tid kvar till det vi gillar allra mest, skvaller! Ingen av er som läser p-programmet med mej bör använda det som nu sagts ang mitt medarbetarsamtal i någon form av utbildningssynpunkt. Det innehöll varken strategi eller taktik, men trevligt hade vi och Petra fick givetvis högsta betyg för genomförandet. Fick ett litet schema framtaget av huvudkontoret där jag skulle betygsätta det hela, hihi.