Svagis

Hu, jag har varit på ett gym, alltså ett riktigt gym med andra människor i samma träningslokal. Låter det otroligt? Mm, jag vet, men faktiskt, det är sant. Dessutom har jag varit där inte en utan två gånger den här veckan. Jag menar att det är en större succé än om månen skulle trilla ner här och nu... Dessvärre har jag konstaterat, eller konstaterat o konstaterat, snarare fått det bekräftat. Jag är onormalt svag! Tar i o tar i o vikten rubbar sig inte alls. Maskinen är sönder påstår jag, men antagligen är det inte så. Jag är helt enkelt inte konstruerad för att anstränga mig. Jag kommer att ha träningsvärk imorn, usch o fy! Förövrigt så har den senaste veckan varit full av dramatik, kämpiga samtal och en och annan trevlig händelse. Fick tillbaka pedagogiktentan i torsdags. Hör o häpna, jag fick VG, fast jag trodde jag skulle bli underkänd. Hade t.o.m. antecknat datumen för omtentan i kalendern och praktiskt taget börjat plugga. Antingen kunde jag mer än vad jag trodde eller så förtjänar jag nobelpriset i ordbajseri. Kan också tänkas att läraren helt enkelt förstår mig, trots att jag inte riktigt gör det själv... Har dock lagt alla mina pedagogiktankar på hyllan till förmån för psykologin. Jag känner mig väldigt nöjd med mitt beslut och är helt övertygad om att det kommer att bli bra. I fredags var Lisa o jag på Noon o hängde över en clubsandwich o 14 öl... hm inte var alltså. Vi hade jättetrevligt o på hemvägen satte vi p-böter på bilar. Hehe, det var inte riktiga p-böter utan reklam som Lisa delar ut för jobbet. Kul var det i alla fall så om nu inte psykologiutbildningen faller mig i smaken så kan jag ju alltid göra karriär som civil p-vakt